Betlehemskyrkan har en lång och intressant historia. Den första kyrkobyggnaden invigdes redan år 1840. På den tiden hette den Engelska kyrkan och fick sexton år senare namnet Betlehemskyrkan. Den låg nära Hötorget – på den plats där andra och tredje hötorgsskyskraporna nu reser sig. Mer än 1 100 personer fick plats i kyrkan, och den var oftast fylld till sista plats.

Under kyrkans första tid – fram till år 1858 existerade det s.k. konventikelplakatet, som ju reglerade hur den kristna förkunnelsen skulle ske och av vem. Den omständigheten och en stark kyrklig opposition gjorde att kyrkan fick hållas stängd för andlig verksamhet under nio år 1842–1851. Historien talar också om ett tillfälle då 20 poliser höll vakt vid kyrkan och om en söndagskväll då det fanns cirka 2 000 personer utanför kyrkan, en mobb, som skulle störa gudstjänsten! Har du intresse av att ta del av kyrkans historia – läs då gärna ”150 år i Herrens hus” av Allan Hofgren m.fl. (utgiven 1990), som är gratis för föreningens medlemmar och finns tillgänglig i bokdepån. En annan läsvärd bok är ”Hyddor och helgedomar i huvudstaden – väckelserörelsens byggnader i Stockholm 1840–1990”, red. Hans Ljunggren (utgiven 1992).

Då Stockholms citykärna omvandlades på 1950-talet måste den då 113 år gamla kyrkobyggnaden rivas, och på dess plats står i dag andra och tredje hötorgsskrapan. I dess ställe uppfördes den kontorsfastighet som ligger i korsningen Luntmakargatan och Rehnsgatan och som inrymmer dagens Betlehemskyrka. Invigningen ägde rum den 2 december 1956. Kyrkans lokaler består av kyrksal och en hel del kringutrymmen samt ungdomsvåning med café och några uthyrningsrum.

Arkitekt för fastigheten var R. Hagstrand. Kyrkan rymmer cirka 400 personer. Orgeln är byggd av Starup & Søn, Köpenhamn, och har 35 stämmor, tre manualer och ryggpositiv. Altargobelängen föreställer ”Den heliga staden” och är komponerad av Sofia Widén. Korset i koret är tillverkat av trä från EFS missionsområden – ebenholts från Afrika och teak från Indien. Ljusbäraren är tillverkad av Skultuna Messingsbruk och formgiven av Britta Bergstedt. Läktarbarriären är försedd med ett 22 meter långt kläde med temat ”Mognande sädesax”. Kompositionen har gjorts av Alice Lund.

Carl Olof Rosenius, som ju på ett särskilt sätt förknippas med EFS och dess bildande 1856, predikade första gången i kyrkan i slutet av år 1840 och var knuten till Betlehemskyrkan speciellt under åren 1857 till sin död 1868. Han bidrog i högsta grad till att kyrkan i många sammanhang betecknats med epitetet ”förkunnelsens kyrka”. Den predikstol som Rosenius använde i ”gamla Betlehemskyrkan” för sin förkunnelse används också i den ”nya Betlehemskyrkan” som predikstol. En översikt över förkunnare genom Betlehemskyrkans historia finns på denna sida.

Kyrkan har ägts av en självständig stiftelse allt sedan den byggdes. Stiftelsens namn har varierat något och sedan 1930-talet benämnts Betlehemskyrkostiftelsen och Stiftelsen Mälarhem. 1976 överlämnades den fastighet, i vilken kyrkan är inrymd, till EFS distrikt i Mälardalen, numera benämnt EFS Mittsverige.

Verksamheten i kyrkan bedrivs i samarbete mellan EFS Missionsförening i Betlehemskyrkan och EFS Mittsverige och regleras i ett gemensamt upprättat avtal. Läs mer om verksamheten under Föreningen.